Göm menyn

Sju år utan obligatoriskt kårmedlemskap - var oron befogad?

Fram till år 2010 var det obligatoriskt för alla studenter att vara med i en studentkår. När kårobligatoriet togs bort minskade, som befarat, antalet kårmedlemmar. Nu har UKÄ redovisat en undersökning om studentinflytandets förutsättningar efter kårobligatoriets avskaffande. 

När det så kallade kårobligatoriet avskaffades var många kårer oroliga för konsekvenserna. Färre medlemmar innebär mindre pengar. Och kårernas legitimiteteten skulle kunna ifrågasättas om man inte representerar så många studenter. UKÄ:s undersökning visar att majoriteten av studentkårerna och lärosätena tycker att dagens studentinflytande i huvudsak fungerar bra. Däremot pekar man på att det finns en risk att kårerna hamnar i en beroendeställning gentemot sina lärosäten, eftersom de efter kårobligatoriets upphörande delvis finansieras av bidrag från lärosätet. Ett förslag från UKÄ är därför att låta bidragsdelen komma från statligt håll i stället för från universitetet. 

Matilda Strömberg, ordförande i studentkåren Consensus

Matilda Strömberg, kårordförande i medicinska fakultetens kår Consensus, upplever inte finansieringen som ett problem.
- Vi har aldrig känt det som att universitetet ställer några obefogade krav på oss som kår. Universitetet utser och godkänner studentkårerna och det betyder i princip att vi måste ha en fungerande organisation. Men det är bara ett bra krav som gör att kåren fungerar. Den bidragshöjning som UKÄ rekommenderar är ungefär detsamma som LiU bidrar med idag.

Ann Holmlid är biträdande universitetsdirektör och träffar studentkårerna varannan vecka på de så kallade studentråden. På dessa möten kan gemensamma frågor lyftas och diskuteras, och LiU kan agera snabbt på förslag och information från kårerna.
- Våra kårer har som jag ser det en självständig plattform och förhållningssätt gentemot LiU. Vi har haft uppe för diskussion om de känner sig styrda av finansieringen, men hittills har jag aldrig fått ett jakande svar.
– I det vardagliga arbetet ser jag inte kårerna som ”externa” organisationer, utan som naturliga partners i arbetet för universitetets och studenternas bästa, säger Ann Holmlid.

Idag är studenternas rätt till inflytande inskrivet i Högskolelagen, något som ändå inte är helt självklart på alla lärosäten. UKÄ pekar i sin rapport på att lärosätena bör arbeta för att utveckla formerna för studentmedverkan i högre utbildning.
Ann Holmlid- På LiU värderar vi studentkårernas arbete oerhört högt, och det är vi kända för, säger Ann Holmlid.
 - Vår strategi har snarare varit att ständigt öka kårernas inflytande och möjligheter. Deras arbete med kvalitetsutveckling av utbildningarna är ovärderligt, de har ett perspektiv som ingen av oss andra kan få. 

- Jag har full förståelse för att man från regeringshåll vill att alla studentkårer ska ha samma förutsättningar ekonomiskt, men finns inte viljan att ta emot studenternas engagemang och delaktighet på lärosätet, kommer det fortfarande att finnas stora skillnader i studentinflytande mellan olika universitet. 

Kårordförande Matilda Strömberg instämmer i att studentinflytandet värderas högt på LiU.
- Studenter sitter med i alla beslutande grupper, och det märks att studenternas åsikter är viktiga.
- På LiU har vi till dessutom ett så kallat studentledningsråd en gång per termin, där representanter för studentkårerna under en halvdag träffar hela universitetsledningen och fakultetsledningarna. Studentkårerna sätter då agendan för mötet, och har stora chanser att få gehör för de frågor vi lyfter. Införandet av helterminsscheman är ett exempel på ett konkret resultat där kårerna lyfte den kortsiktiga schemaläggningen som ett problem.
När vi samarbetar med andra universitets studentkårer märker vi att alla inte har samma möjligheter, till exempel är studentledningsråd något man inte har men som LiU tycker är viktigt för att få ett bra samarbetet med kårerna.

Men har det inte blivit några konsekvenser alls på LiU efter att kårobligatoriet försvann?
- Vi tappade väldigt många medlemmar då, och det har påverkat kårernas arbete, säger Matilda Strömberg. 
- Idag måste vi jobba mycket med att öka transparensen av vår verksamhet, att hela tiden informera om vad vi gör, för att behålla medlemmar och helst få flera. 
- Ju fler medlemmar, desto större tyngd kan vi få i vårt arbete med att lyfta frågor. Även om vi representerar alla studenter så är det bara den som är medlemmar som kan vara med och påverka. Vi erbjuder dessutom en hel del förmåner för medlemmarna, men egentligen skulle vi vilja att alla blev medlemmar för att de tycker det jobb vi gör är bra och viktigt. 

- Även från universitetets sida lyfter vi fram resultatet av kårernas arbete i olika sammanhang, säger Ann Holmlid.
- Det kan handla om alltifrån att vi skaffar fler mikrovågsugnar till att studenterna drivit på och gjort heltermins schemaläggning möjlig. Förhoppningsvis bidrar det till att studenterna ser att kårernas arbete gör skillnad och kanske kan det också göra att fler studenter engagerar sig i kårerna. Ju starkare studentkårerna är, desto bättre är det för universitetet.

 

Anslutna kårmedlemmar LiU

Anslutningsgrad i procent och antal för LiU:s studentkårer.
Källa: UKÄ:s rapport Studentinflytandet. Kartläggning och analys av studentinflytandets förutsättningar efter kårobligatoriets avskaffande. (dnr 111-99-16)

 


2017-02-24




Sidansvarig: studentredaktionen@liu.se
Senast uppdaterad: 2017-02-24