Göm menyn

Problembaserat lärande (PBL)

Problembaserat lärande (PBL) har tillämpats vid åtskilliga universitetsutbildningar världen över sedan 1970-talet. Särskilt vid utbildning av läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor, men också vid utbildning av jurister, psykoterapeuter, agronomer, förskollärare, receptarier och civilingenjörer tillämpas PBL. I Linköping har Hälsouniversitetet tillämpat och utvecklat PBL sedan 1986. Vad gäller tillämpning av PBL inom psykologutbildning är Linköpings universitet först i norden och har använt det sedan 1995.

PBL är såväl en pedagogisk metod, som ett särskilt sätt att se på människan och människans vilja och förmåga att lära. PBL betonar den studerandes egen aktivitet i kunskapssökandet och ser på lärarens roll snarast som vägledande, understödjande, stimulerande och handledande. Även om mer traditionella föreläsningar och seminarier också, i begränsad omfattning, kan förekomma, så grundar sig merparten av studierna på de studerandes samverkan med varandra i mindre grupper bestående av max 8 studenter, basgrupper, och med en handledare, basgruppshandledare.

Avsikten med PBL är att det skall aktivera den studerande och ge ansvar för studierna och bidra till att fortsatt kunskapssökande ses som naturligt och lustfyllt. Man lär sig att samarbeta kreativt i arbetsgrupper samtidigt som den lilla gruppens stimulerande potential kan utnyttjas. Det kontinuerliga kunskapssökandet i samarbete med andra, som är metodens kärna, är även betydelsefull för den studerandes fortsatta yrkesverksamhet eftersom lärande inom psykologins område fortsätter under hela yrkeslivet.

Basgruppens arbete styrs av kursmålen och det gemensamt formulerade basgruppskontraktet. Basgruppsarbetet är ett obligatoriskt moment och för att bli godkänd på basgruppsarbetet krävs att studenten är aktivt deltagande. Aktivt deltagande innebär att 1) studenten är närvarande vid alla basgruppstillfällena (se nedan vad som gäller vid sjukdom) 2) är väl inläst på litteraturen och grundar sina inlägg i diskussionen på vetenskapliga källor 3) har läst varierande litteratur på en vetenskaplig nivå 4) är aktivt lyssnande till de övriga gruppdeltagarnas inlägg och ställer följdfrågor 5) fördjupar diskussionen genom ett reflekterande förhållningssätt 6) driver gruppens arbete framåt och tar ansvar för att gruppen fungerar som en helhet t ex genom att alla får erfarenhet av de olika roller som finns i gruppen (t ex ordförande eller sekreterare) 7) varje basgruppstillfälle avslutas med att deltagarnas egna insatser såväl som gruppens arbete utvärderas.

Studenterna förväntas vara närvarande på plats och aktivt deltagande vid varje basgrupp. Om studenten inte är närvarande/ej aktivt deltagande vid ett basgruppstillfälle skall en skriftlig komplettering göras (ca 2 sidor) som lämnas in till basgruppshandledaren och görs tillgänglig för basgruppsdeltagarna.

Om studenten är frånvarande/ej aktivt deltagande vid fler än 1 basgrupper (7,5 HP kurs) eller fler än 2 basgrupper (15 HP kurs) ska studenten gå om basgruppsmomentet. Kompletteringsmomentets omfattning avgörs i samråd med kursansvarig och programansvarig.


Sidansvarig: asa.wrede@liu.se
Senast uppdaterad: 2014-11-28